i'm tired of crying thinking of dying

Nu är hösten här. Det är väl så. Ibörjan av hösten inbillar jag mig alltid att jag gillar det, men sen, när vi kommer till slutet av september ungefär, inser jag alltid att det är sensommaren, inte hösten, jag verkligen gillar. Det är samma sak varje år. Det är sensommaren som har fina soluppgångar och lagom kalla dagar. Inte hösten. Att jag aldrig lär mig. Nu är det väl bara att gå i ide antar jag. Oh no. Jag som hoppats på en fin höst i år.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0